Idag var det då älgjakts premiär i de södra delarna av landet. Jag och Djingis var ju givetvis med. Jag och några jaktvänner åkte vid 6 tiden denna morgon och tog oss snart till en gård utanför Brodalen där vi jagar. Väl på plats togs säkerhetsregler och dylikt upp och pass lottades ut. Jag fick som tur var inget pass utan jag Djingis och en av de två jaktledarna skulle söka av såten istället. Ganska snart efter att alla kommit på pass släppte jag Djingis med ordet sök. Han drog snabbt iväg och gjorde små avsökningar framför oss. När vi kommit en lite bit in på området började det fläkta lite och Djingis valde att gå lite mot vinden och tyvärr var det bakåt. Men så länge vi gick framåt kom han snart efter och det var full fart. Efter ett tag delade jag och jaktledaren lite på oss. När jag försökte kalla till mig Djingis sprang han istället ned till ett litet fält med sly så som i en gryta. Då fick han världens fart och drog in på området. Plötsligen började det skrikas i radion och väldigt snart smällde det.

Då vände helt plötsligen Djingis om och rusade tillbaka mot mig och jag kopplade honom för att höra vad som hänt med de andra. En passkytt hade sett honom springa hack i häl på en kviga. Skottet som skjutits hade skjutits av en av våra passkyttar och träffat en kviga(förmodligen samma) men tyvärr vände då kvigan och drog ut från vår mark. Grannlaget kontaktades och efter en stunds väntan fick jag och Djingis komma dit och tillsammans med jaktledaren gav vi oss efter kvigan in på grannmarken. Nu höll jag Djingis i lina och han sökte mycket väl och det gick fort genom tätningarna. Ibland fick vi turas om att hålla i linan undre tiden den andra sprang runt en tätning och tog linan där. Tre- fyra hundra meter in på grannmarken möte vi deras jaktledare och diskuterade hur vi skulle gå tillväga och vi beslöt att de skulle hålla kvar några passkyttar utmed den vägen vi trodde att kvigan rört sig och vi satte ut våra passkyttar där vi trodde att kvigan skulle kunna komma in på vår mark igen. Under tiden vi talade satte sig Djingis ned och väntade på att få fortsätta spåra. Jag och jaktledaren letade spår utefter vägen vi gick för att förvissa oss om att vägen var rätt så att inte bara Djingis drog med oss på en långpromenad. Men mycket riktigt hittade vi här och där blod, spillning och klövspår som var helt färska.

När vi gått en bra bit till stoppade vi för att höra med alla om de kommit ut på pass. Djingis stod då på andra sidan en liten tätning. Plötsligen började han skälla och vi tycktes höra att något drog där ifrån. Vi valde att stå stilla en liten stund. Pang! sa det efter kanske 2-3 minuter. Sen pang igen 30 sekunder senare. Vi fick då bekräftat att Kvigan hade skjutits av grannlaget och de gav oss tillstånd att fortsätta söka fram till den fällda älgen för hundens skull. Han gick klockrent ända till den sista påskjutnings platsen där älgen hade vikt av i en 90 graders kurva men han var snart på spåren igen och tog oss fram till älgen. Han fick beröm av både mig och de andra på plats.

Senare vid vårt jaktlags samlingsplats talades det en bra stund innan vi beslutade oss för att avbryta dagens jakt. Tyvärr med de nya jaktbestämmelserna gällande älg så räknas den skjutna kvigan både till vårt områdes och till grannmarkens kvot och summa av det hela var att vi blev av med vårt enda vuxna djur utan att få något kött. Men jag är ändå glad för att Djingis har skött sig så bra och för att det har vart en rolig och lärorik dag för både mig och hunden.